Aforismer

Vad är en aforism?

Så här säger NE (Nationalencyklopedien): "aforism, kärnfullt formulerad reflexion eller iakttagelse, gärna uttryckt som ett tänkespråk eller en lärosats ofta i antitesens eller paradoxens form. Det främsta antika exemplet är Hippokrates Aphorismoi. Den litterära aforismen utvecklades av bl.a. La Rochefoucauld och Pascal. Svenska företrädare för genren är drottning Kristina ("maximer") och Vilhelm Ekelund."

Vill du söka aforismer, mer eller mindre klassiska, gå till sidan aforism.nu - där kan du finna mycken kortskriven visdom från då- och nutid.

I all anspråkslöshet följer här mina egna aforismer, illustrerade av min sambo Ulla, slumpartat valda ur tre diktsamlingar:

 

inför livets slut
är det få som undrar
varför de föddes

 

om du vill
till himmelen
får du aldrig
lämna jorden

 

  om jag vore som du
vore jag inte längre
mig själv

 

allt läggs inte
i samma skål
även om det
skulle få rum

 

livet går att rubba
och tala tillrätta
döden är dövstum
och oundviklig

nuet bryter aldrig
gammal tystnad
 
men det talar
med samma röst

kärleken
är oslagbar

i många relationer
märks inte det

allt är möjligt
men inte tänkbart

allt är tänkbart
men inte möjligt

det finns bara en väg
att gå

den jag hela tiden
går

hunger efter kärlek
blir aldrig mättad
av enbart ord

men man blir lättad
om de sägs

även en reslig man
kan vara för kort
i rocken

staket av uttryck
omgärdar mitt liv

 

Job hade det inte bättre han
brukar jag tänka

vapenskrammel
är svaghetens rop
krig
är rädslornas sammanbrott

 

när orden sagt sitt
är papperet vitt

jag är pensionär
och hinner aldrig
ha tråkigt
å andra sidan hinner jag
inte något annat heller

det är inte tidens fel
att klockor går för fort

 

även det rakaste träd
kan knäckas i storm

ingen är bättre
än någon annan
bara annorlunda

 

min oro är inte din
men din oro är min
det kallas omsorg

kärleken
behöver inga genvägar
den är hela landskapet

om ord vore nog
skulle läppar
missbrukas

krökta ryggar
  underkastelse
  eller ödmjukhet

inte ens en jordbävning
kan ändra på det liv
jag redan fört

jag gör inte allt jag vill
och vill inte allt jag gör

gråt inte över spilld mjölk
du har råd att köpa mera

du som vill ut i rymden
går över ån efter vatten

var skulle Tellus vara
om inte i rymden

hellre ligga i
än lägga av

tyst guld
är mera åtråvärt
än talande silver

molnigheten
är en skiftsam
verksamhet
i sky
och själ

 

 mina ord saknar den tyngd
som sitter i benen

hjärtat
köper inte
vad som helst

men utbuden
är många

i min ande
sker en tillväxt
som gör mig själv
mindre

ett misslyckat försök
är bättre
än inget försök alls

kan en hörnsten
vara
en stötesten

den
som inte tror sig om
att gå vidare

har redan
gått förbi

sig själv

en gång kan aldrig
bli för mycket
om inte det just då
är mer än nog

en gång kan aldrig
bli tillräckligt
om det just då
är mindre än nog

 

jag
äts upp
av det liv
jag njuter

varför tar det så lång tid
att nå evigheten
när det är först där
den börjar

det osagda
står och glöder
i obrukets undvika

 

 varför bestiga berg
dalen tar ändå
hem sitt folk

det onda
om än bortburet
till glömskan
förökar sig
vansinnigt
medan vi sover

hur du än
vrider och vänder
på en tärning
är sex
det bästa
du kan
få upp

bakom det ytliga skrattet
torrgråter själen

 

 hellre ett glas i kras
än ett för mycket

 

en gång till
kan vara förlusten
eller vinsten

skuggor
gör ljuset
tydligare

kärleken tänker
med hjärtat

först när orden
    valt sida
kan jag räkna
mina tillgångar

tystnaden
skriker
om natten

det osagda
står och glöder
i obrukets undvika

sommaren har flockat sig inom mig
om jag är försiktig
kan jag bära den till ishavet

 

 födelsen upplever man inte
döden kan man inte uppleva

egentligen är det bara
fortsättningen
man är med om

att vända sig om
är inte alltid
att byta riktning

 blåljuset
över fjället
är
stilla

som ett avslaget larm

utan tro
bär ingen bro

att min åsikt
är insiktsfull
förstås
långt senare
än avsikten var

ingen kan vara
helt utan tro
tror jag

 

hellre bordlägga
än duka under

om du någonsin
får efterfrågan
på ömhet

använd
dina tillgångar

mörkret är
ljusets
förutsättning

 

språkets välmåga
är få förunnad

somliga sväller
somliga svälter

låter du dig böjas
blir du rakare

när man inte räknar
med någonting
händer det plötsligt
någonting

 

sanningen behöver
ingen förstärkare

 

 

 

 

 

 

Denna hemsida är byggd helt gratis med N.nu, skaffa din egen gratis hemsida.